Full fart mot semester
Senaste veckorna har gått i en rasande fart och tur är väl det. Det har varit så enormt rörigt på jobbet och jag känner hur dimman i huvudet sakta men säkert kommer tillbaka. Jag känner mig helt slut och orkar inte med mycket annat än att komma upp på morgonen och gå till jobbet.
Till råga på allt har jag en 6 åring som ska sluta på dagis och börja i skolan och hon vill inte alls gå till dagis just nu. Hon stretar emot varje morgon och det är ett rent helvete att få upp henne ur sängen. Puh!!! Hon tycker att hon är stor nu och är ruskigt kaxig. En stor person i en liten förpackning.
12 åringen har förvisso sommarlov men hon har en massa problem med sina kompisar och det är ett ständigt skitsnackande. Hon vet inte vart hon ska vända sig och vem hon ska vara med. Hon är liten men ändå stor. Kroppen förändras och huvudet är allmänt mosigt av alla hormoner. Inte lätta att hjälpa henne när jag bara tycker att alla tjejer i den åldern är konstiga. Men det är i alla fall skönt att hon kan prata om problemet hemma. Tyvärr är hon sur och grinig för det mesta och det tar verkligen på energin. Men jag kommer själv ihåg den åldern, även om det var längesedan. Det var inte alltid så roligt.
I dag har hon i alla fall åkt i väg till Västerås med fotbollstjejerna för att spela cup. Så skönt för henne att komma bort från sina andra kompisar. Fotbollstjejerna är så goa och glada och de är verkligen snälla mot varandra.
Själv ska jag jobba två dagar till och sedan är det en veckas efterlängtad semester. Då åker jag bort från stan och till lugnet i Värmland. Bara jag och barnen. Mannen får vara hemma och jobba. Först en avstickare till Västerås lördag och söndag för att kolla lite på tjejerna när de spelar fotboll. Där ska jag och 6 åringen bo på hotell för att sedan ta med oss 12 åringen och åka vidare mot Värmland.
Aldrig tidigare har jag längtat så mycket efter semester och aldrig tidigare har den varit så välbehövlig. Jag är på väg att bli helt utmattad och frågan är bara om en veckas semester hjälper för att häva utmattningen. Kanske tillfälligt i alla fall. För se ska jag jobba i två veckor och jag vet att det kommer att bli hur rörigt som helst. Men efter det kan jag pusta ut hela fyra veckor……….
Fyra veckor där jag slipper oroa mig för röran på jobbet och en tid där jag kan fundera på framtiden. En tid när jag kan bara få vara och vila upp mig. Att få göra det jag tycker är kul och få vara tillsammans med min familj.
Jag längtar så mycket men snart är jag där och jag ska njuta till fullo.
