Minas Värld

 

Har man en gång råkat ut för en utmattning är det lätt att hamna där igen.

Det tar lika lång tid att bli av med en utmattning/depression som det var att få den.

Det låter skrämmande men tyvärr är det sant.

 

Men vad ska man göra när varningssignalerna kommer och man inte vill ta dem på allvar.

Då bär det utför igen med en väldig fart.

Jag tänker inte låta det hända igen.

 

Huvudvärk, tryck över bröstet, ovilja och en stor känsla av att livet suger.

Att livet är en berg- och dalbana är ingen nyhet.

Man påverkas av saker även om man vill eller inte.

 

På grund av många anledningar är jag där just nu.

Kroppen skriker och vill inte alls.

Men den här gången väljer jag att lyssna på den.

Har jag lärt mig någonting det här året så är det att lyssna på mig själv.

Det är inte farligt att lägga sig ner och vila.

 

Återhämtningen är det viktigaste av allt.

Allt handlar inte om att vara så bra som möjligt hela tiden.

Det går inte att vara alla till lags och det finns saker man inte måste göra.

Jag vill inte vara där jag är just nu.

 

Jag vill känna orken att andas och känna glädje.

Leva, skratta och vara hoppfull.
Se fram emot en morgondag med spänning.

Men det är inte så lätt.

 

Jag har mycket att se fram emot och är otroligt tacksam för det.

Tur för mig att jag har världens bästa familj som stöttar mig.

De dömer mig inte och det gör livet fantastiskt trots att det är jobbigt.

Jag har en krokig väg att gå men på något sätt ska jag lösa det.

 

Jag kommer få orken tillbaka.

Det är jag helt säker på.

Just nu behöver jag en extra lång kram för att orka.

Men jag vet några som är riktigt bra på det.